interior * photography * food * inspiration * everyday life

söndag 8 februari 2015

solstrålar

 
 
 
 
Äntligen, äntligen klarnar himlen och solstrålarna letar sig in i huset. Lyckan sprider sig i kroppen och jag, fångar jag ögonblicket? Lägger mig på en fäll i snön? Njuter en kopp kaffe och en det nya glossiga magazinet? Nej, rusar omkring med kameran i högsta hugg gör jag. Nå, nu är jag kanske hård mot mig, men visst är inte lätt att leva i nuet alla gånger.  
  

 
Kattfröken ser skeptiskt på mig när jag yrar runt med kameran.
 

 
Och tidningen får vänta. Förövrigt det finaste Recidence på länge, med favoriten Lotta Agatons underbara styling på omslaget. William Morristapeten är en favorit med sina grågröna och smutsigt rosa toner. Kombinerad med rotting, mässing och dovt grått. Så vackert!
 


 
Vee Speersposter och en lykta har kommit upp. Nu börjar det se ut som ett hem istället för en mässmonter, var S kommentar när han kom hem. Jag antar att det var en komplimang.
 

 
Bästa myshörnet, som vi slåss om när vi ska se något tillsammans. Hela familjen kan enas runt engelska deckare och nu går ju två spännande på helgerna. Först ut är fredagens naturskönt filmade Shetland som utspelar sig på karga men ack så vackra Shetlandöarna, och på lördagkvällen den lite mer romantiska Grantfield som utspelar sig på den engelska landsbygden i efterkrigstid. Två finfina tvtips till alla med lite äldre kids som vill samlas tillsammans runt något mysigt. Så mysigt nu ond bråd död kan vara... 
 
Lampan väntar på ny skärm. Tänkte mig något gråblått i sammet. 

 
 Vardagsrummet sett från det lilla fönstret i trappan, en fin detalj från då vårt egnahemshus  byggdes 1929. Glad att vi valde att behålla det när vi byggde till.
 
 
Ibland på vardagskvällen när barnen har lagt sig kan man höra små ljud från trappen. Då är det liten hemlig Noel som sitter där och inte kan sova och tjuvar sig lite tv genom fönstret. Precis som jag gjorde när jag var liten och inte kunde sova och satt i vår trapp, kikandes mellan springorna i den fiffiga 70-talsspaljen, ner på tv:n. Tills man blev upptäckt och uppskickad.
 
Dags att fånga dagen, eller låta dagen fånga mig kanske? Mannen jobbar och jag tänker mig en utflykt av något slag för oss som är hemma, kanske till ett museum. Egentligen vill jag gå på Vårsalongen men så många andra som vill detsamma avskräcker. Men Nordiska, det var ju ruskigt länge sedan. Kombinerat med en båttur och varm choklad med vispgrädde.
 
 Men först, eftersom killarna fortfarande sover,
kanske jag hinner njuta av mitt fina magazin en stund innan dagen rasslar igång.
 
 
 
 
 
 
Kram vännen.
 
 
 
 
   
 
 
 


3 kommentarer: